{"municipalities":[{"title":"Västra götalands län","visibility":"private","organisationTitle":"Västra Götalands län"},{"title":"Stockholms län","visibility":"private","organisationTitle":"Stockholms län","logotype":{"url":"//images.ctfassets.net/6thin052zaeg/2GLmFB0YGH9p8B26qxmWhh/a5753a08428e3360305063a0dd0be681/sthlm-logos-transparent.png","details":{"size":76822,"image":{"width":570,"height":437}},"fileName":"sthlm-logos-transparent.png","contentType":"image/png"}},{"title":"Östergötlands län","visibility":"private"},{"title":"Norrköping","visibility":"private"},{"title":"Upplands-Bro","visibility":"private"},{"title":"Stenungsund","visibility":"private"},{"title":"Sundbyberg","visibility":"public","organisationTitle":"Sundbybergs stad"},{"title":"Ängelholm","visibility":"public","logotype":{"url":"//images.ctfassets.net/6thin052zaeg/73zSRm5vPMVqZBlicOQFjh/d5d06d7729c8daee80f157cb32398cb1/__ngelholm.png","details":{"size":42527,"image":{"width":456,"height":174}},"fileName":"Ängelholm.png","contentType":"image/png"},"cityArms":{"url":"//images.ctfassets.net/6thin052zaeg/3BMuhllizzWDLje0oFidDt/fd2bd9253b0df3a9e5ade53f5cc28904/__ngelholm-cropped.png","details":{"size":21519,"image":{"width":140,"height":173}},"fileName":"Ängelholm-cropped.png","contentType":"image/png"}},{"title":"General","sectorOverview":"

{nationalPlantsRemark}

{smallestMajority.share} av koldioxidutsläppen i {name} kommer från {smallestMajority.sectors}. För att utsläppen ska kunna fasas ut inom ramen för budgeten måste särskilt fokus läggas på att omedelbart minska dessa utsläpp.

{largestMinority.text}

","overview":"

${smallestmajority_ratio(municipality.emissions)} av koldioxidutsläppen i ${municipality.name} kommer från ${smallestmajority_names(municipality.emissions)}. För att utsläppen ska kunna fasas ut inom ramen för budgeten måste särskilt fokus läggas på att omedelbart minska dessa utsläpp.

${largestminority_text(municipality.emissions, 9)}

","sectors":[{"title":"El och fjärrvärme","intro":"

Sedan 1990-talet har kol, naturgas och särskilt olja ersatts av en allt större andel biobränslen i Sveriges kraftvärmeverk, men också av avfall. Denna omställning har medfört att de fossila utsläppen från fjärrvärmeproduktion i Sverige har minskat kraftigt sedan 1990. Fjärrvärmeproduktionen har under samma period ökat kraftigt. Merparten av de fossila koldioxidutsläppen från dagens fjärrvärmeproduktion beror på förbränning av plastavfall. Utsläppsvariationer mellan olika år beror främst på ökat uppvärmningsbehov vid kallt väder.

","small":"

I {name} är utsläppen i sektorn {sector} mindre än 0,5 % av de totala utsläppen.

","medium":"

I {name} stod sektorn {sector} för {percentage.rus} av koldioxidutsläppen {years.rus}. Det kan jämföras med {percentage.first} år {years.first}.

","large":"

I {name} stod sektorn {sector} för {percentage.rus} av koldioxidutsläppen {years.rus}. Det kan jämföras med {percentage.first} år {years.first}. Om utsläppen tillåts ligga kvar på dagens nivåer förbrukar endast {sector} {shareOfBudget} av koldioxidbudgeten varje år.

","aboveCountryAverage":"

I snitt släppte varje invånare i {name} under ut {perCapita.rus} koldioxid under {years.rus} inom sektorn {sector}, vilket är mer än riksgenomsnittets {perCapitaCountry.rus} per invånare. År {years.first} var motsvarande siffror {perCapita.first} per invånare för {name} och {perCapitaCountry.first} per invånare i riket som helhet.

","belowCountryAverage":"

I snitt släppte varje invånare i {name} under ut {perCapita.rus} koldioxid under {years.rus} inom sektorn {sector}, vilket är mindre än riksgenomsnittets {perCapitaCountry.rus} per invånare. År {years.first} var motsvarande siffror {perCapita.first} per invånare för {name} och {perCapitaCountry.first} per invånare i riket som helhet.

","atCountryAverage":"

I snitt släppte varje invånare i {name} under ut {perCapita.rus} koldioxid under {years.rus} inom sektorn {sector}, vilket är i linje med riksgenomsnittet ({perCapitaCountry.rus} per invånare). År {years.first} var motsvarande siffror {perCapita.first} per invånare för {name} och {perCapitaCountry.first} per invånare i riket som helhet.

"},{"title":"Utrikes sjöfart","intro":"

I den här sektorn bokförs koldioxidutsläpp från internationella fartyg som tankar i Sverige. Det är rimligt att anta att utsläppen i sektorn beror av vår konsumtion av importerade varor.

Utsläppen som redovisas i den här sektorn utgår från Sveriges totala utsläpp i sektorn, vilka sedan fördelas jämnt över befolkningen. Eftersom den som tjänar mer typiskt konsumerar mer, är utsläpp överlag överskattade för kommuner och län med lägre medelinkomst än riksgenomsnittet och vice versa.

","small":"

I {name} är utsläppen i sektorn {sector} mindre än 0,5 % av de totala utsläppen.

","medium":"

I {name} stod sektorn {sector} för {percentage.rus} av koldioxidutsläppen {years.rus}. Det kan jämföras med {percentage.first} år {years.first}.

","large":"

","overrated":"

{years.rus} släppte varje svensk ut {perCapitaCountry.rus} kg koldioxid per person i sektorn {sector}. Eftersom dessa utsläpp är jämnt fördelade över Sveriges befolkning får alla kommuner och län samma snitt som riket. Då medelinkomsten i {name} är lägre än riksgenomsnittet är utsläppen för {name} troligen överskattade.

","underrated":"

{years.rus} släppte varje svensk ut {perCapitaCountry.rus} kg koldioxid per person i sektorn {sector}. Eftersom dessa utsläpp är jämnt fördelade över Sveriges befolkning får alla kommuner och län samma snitt som riket. Då medelinkomsten i {name} är högre än riksgenomsnittet är utsläppen för {name} troligen underskattade.

"},{"title":"Utrikes flyg","intro":"

I den här sektorn bokförs koldioxidutsläpp från utrikes flygresor tur-och retur. Utsläppen är uppskattade utifrån svenskars samtliga tur- och returresor till utrikes destinationer, vilka sedan har fördelats jämnt över befolkningen.

","small":"

I {name} är utsläppen i sektorn {sector} mindre än 0,5 % av de totala utsläppen.

","medium":"

I {name} stod sektorn {sector} för {percentage.rus} av koldioxidutsläppen {years.rus}. Det kan jämföras med {percentage.first} år {years.first}.

","large":"

","overrated":"

","underrated":"

{years.rus} släppte varje svensk ut {perCapitaCountry.rus} kg koldioxid per person i sektorn {sector}. Eftersom dessa utsläpp är jämnt fördelade över Sveriges befolkning får alla kommuner och län samma snitt som riket. Då medelinkomsten i {name} är högre än riksgenomsnittet är utsläppen för {name} troligen underskattade.

"},{"title":"Industri","intro":"

Idag står sektorn {sector} för ungefär {percentageCountry.rus} av Sveriges totala fossila koldioxidutsläpp (om utrikes flyg och sjöfart inkluderas). Utsläppen orsakas dels av industrins tillverkningsprocesser (såsom cementproduktion, raffinaderier etc), men i ännu högre grad av den energitillförsel som dessa processer kräver, vilken ofta är fossilbaserad. Av sekretesskäl redovisas inte lokala utsläpp från industrins undersektorer. På nationell nivå står dock järn-och stålindustrin för de största utsläppen, följda av mineralindustrin och raffinaderier.

{nationalPlantsRemark}

","small":"

I {name} är utsläppen i sektorn {sector} mindre än 0,5 % av de totala utsläppen.

","medium":"

I {name} stod sektorn {sector} för {percentage.rus} av koldioxidutsläppen {years.rus}. Det kan jämföras med {percentage.first} år {years.first}.

","large":"

I {name} stod sektorn {sector} för {percentage.rus} av koldioxidutsläppen {years.rus}. Det kan jämföras med {percentage.first} år {years.first}.

"},{"title":"Inrikes transporter","intro":"

Lokala person- och varutransporter står för ganska stora koldioxidutsläpp i de flesta svenska kommuner och län. I den här sektorn syns även utsläpp från genomkorsande trafik. Utsläppen kommer främst från förbränning av fossila drivmedel som bensin och diesel.

","small":"

I {name} är utsläppen i sektorn {sector} mindre än 0,5 % av de totala utsläppen.

","medium":"

I {name} stod sektorn {sector} för {percentage.rus} av koldioxidutsläppen {years.rus}. Det kan jämföras med {percentage.first} år {years.first}.

","large":"

","aboveCountryAverage":"

","belowCountryAverage":"

","atCountryAverage":"

"},{"title":"Arbetsmaskiner","intro":"

I denna sektor redovisas koldioxidutsläpp från bränsledrivna arbetsredskap av olika slag. Det kan röra sig om allt från stora redskap och fordon inom industri, byggnation, jord- och skogsbruk – som traktorer, lyftkranar och grävmaskiner – till mindre redskap för hemmabruk som gräsklippare och röjsågar.

","small":"

I {name} är utsläppen i sektorn {sector} mindre än 0,5 % av de totala utsläppen.

","medium":"

I {name} stod sektorn {sector} för {percentage.rus} av koldioxidutsläppen {years.rus}. Det kan jämföras med {percentage.first} år {years.first}.

","large":"

","aboveCountryAverage":"

","belowCountryAverage":"

","atCountryAverage":"

"},{"title":"Egen uppvärmning av bostäder och lokaler","intro":"

Koldioxidutsläppen i den här sektorn kommer nästan uteslutande från oljepannor som används för att värma upp bostäder och lokaler av olika slag. Idag har fjärrvärme och värmepumpar till stor del ersatt egen uppvärmning med olja, vilket förklarar de kraftiga utsläppsminskningarna i denna sektor.

","small":"

I {name} är utsläppen i sektorn {sector} mindre än 0,5 % av de totala utsläppen.

","medium":"

I {name} stod sektorn {sector} för {percentage.rus} av koldioxidutsläppen {years.rus}. Det kan jämföras med {percentage.first} år {years.first}.

","large":"

","aboveCountryAverage":"

","belowCountryAverage":"

","atCountryAverage":"

"},{"title":"Produktanvändning (inkl. lösningsmedel)","intro":"

I denna sektor redovisas utsläpp från produkter där själva användandet av produkten som sådan genererar utsläppen, såsom smörjmedel och oljebaserad färg. Koldioxidutsläppen orsakas till största del av användandet av smörjmedel.

","small":"

I {name} är utsläppen i sektorn {sector} mindre än 0,5 % av de totala utsläppen.

","medium":"

I {name} stod sektorn {sector} för {percentage.rus} av koldioxidutsläppen {years.rus}. Det kan jämföras med {percentage.first} år {years.first}.

","large":"

","aboveCountryAverage":"

","belowCountryAverage":"

","atCountryAverage":"

"},{"title":"Jordbruk","intro":"

De utsläpp av koldioxid som redovisas i den här sektorn utgörs nästan uteslutande av kalkning av åkermark. Koldioxidutsläppen orsakas av utsöndringar från själva kalken, som är ett fossilt ämne. Jordbrukets övriga utsläpp av koldioxid redovisas istället under andra sektorer, exempelvis Arbetsmaskiner och Egen uppvärmning. Detta sitter samman med hur Naturvårdsverket kategoriserar kommunala och regionala utsläpp. Notera att biogena utsläpp och upptag till följd av markanvändning inte ingår i beräkningen av den lokaka koldioxidbudgeten. Dessa utsläpp är dock inkluderade i beräkningen av den globala budget som de lokala budgetarna är fördelade ifrån.

Utmärkande för sektorn Jordbruk är också att utsläppen av växthusgaser främst består av annat än koldioxid, främst metan och lustgas, vilket inte redovisas i denna koldioxidbudget.

De nationella utsläppen från kalkning av åkermark fördelas över arealen åkermark till lokal nivå. Statistiken kan därför bli missvisande på enskilda platser eftersom behovet av att kalka beror på hur kalkrik åkermarken är.

","small":"

I {name} är utsläppen i sektorn {sector} mindre än 0,5 % av de totala utsläppen.

","medium":"

I {name} stod sektorn {sector} för {percentage.rus} av koldioxidutsläppen {years.rus}. Det kan jämföras med {percentage.first} år {years.first}.

","large":"

","aboveCountryAverage":"

","belowCountryAverage":"

","atCountryAverage":"

"},{"title":"Avfall","intro":"

I Sverige är det vanligt att förbränna hushållssopor för att producera el- och värme. Denna förbränning (av framförallt plastförpackningar) orsakar koldioxidutsläpp som redovisas under sektorn El- och fjärrvärme.

Sektorn Avfall utgörs istället, till övervägande delen, av metanutsläpp från avfallsdeponier.

Utsläppen av koldioxid står för knappt fem procent av växthusgasutsläppen i denna sektor. Dessa utsläpp kommer nästan uteslutande från landets enda anläggning för destruktion av farligt avfall, som ligger i Kumla. I dagsläget fördelas dessa utsläpp där förbränningen sker snarare än där avfallet genereras. Därför har {name} mycket små utsläpp från sektorn Avfall. De utsläpp som finns kommer från krematorier.

"}]},{"title":"Västerbottens län","visibility":"private"},{"title":"Borlänge","visibility":"public","overview":"

I den här beräkningen av kommunala koldioxidbudgetar bokförs utsläpp från stora Industrianläggnigar på nationell nivå. Med utsläppen från SSAB exkluderade från Borlänges koldioxidbudget fördelar sig resterande utsläpp enligt följande:

${largestminority_text(municipality.emissions, 9)}

"},{"title":"Karlshamn","visibility":"private","sectors":[{"title":"El och fjärrvärme","introExtras":"

{nationalPlantsRemark}

"},{"title":"Industri","intro":"

"}]},{"title":"Avesta","visibility":"private"},{"title":"Åmål","visibility":"private"},{"title":"Falkenberg","visibility":"private"},{"title":"Tjörn","visibility":"private"},{"title":"Nykvarn","visibility":"private"},{"title":"Strömstad","visibility":"private"},{"title":"Varberg","visibility":"private"},{"title":"Vännäs","visibility":"public"},{"title":"Västerås","visibility":"private"},{"title":"Enköping","visibility":"private"},{"title":"Strängnäs","visibility":"public"},{"title":"Järfälla","visibility":"public"},{"title":"Falköping","visibility":"public"},{"title":"Nacka","visibility":"public"},{"title":"Mörbylånga","visibility":"public"},{"title":"Nordanstig","visibility":"public"},{"title":"Skara","visibility":"public"},{"title":"Herrljunga","visibility":"public"},{"title":"Töreboda","visibility":"public"},{"title":"Tidaholm","visibility":"public"},{"title":"Höganäs","visibility":"public"},{"title":"Gullspång","visibility":"public"},{"title":"Vänersborg","visibility":"public","organisationTitle":"Vänersborgs kommun"},{"title":"Nyköping","visibility":"public"},{"title":"Falun","visibility":"public","organisationTitle":"Falu kommun"}],"questions":[{"title":"Vad händer om koldioxidbudgeten överskrids?","text":"

Om den globala koldioxidbudgeten överskrids så riskerar vi globala temperaturökningar med katastrofala följder för såväl människor som annat liv på planeten. För att förhindra en sådan utveckling måste vi förlita oss till teknik för att suga koldioxid ur atmosfären. Sådan teknik, i den omfattning som skulle krävas, finns dock inte idag.

Om den kommunala budgeten överskrids så händer egentligen ingenting, mer än att ansvar för att upprätthålla Parisavtalet överlåts på andra geografiska områden. I princip betyder det att några andra någon annanstans behöver minska sina utsläpp mer än vad deras koldioxidbudget kräver.

","tooltip":"2045 är det år då Sverige enligt klimatlagen ska vara vara nere på netto-nollutsläpp."},{"title":"Tar budgeten hänsyn till de utsläpp som orsakas av vår konsumtion? ","text":"

Det korta svaret på frågan är nej. Den statistik som ligger till grund för kommunala koldioxidbudgetar utgår – med några få undantag (se nedan) – från utsläpp som sker inom kommunens gränser, så kallade territoriella utsläpp. Konsumtionsbaserade utsläpp sker istället på de platser där varorna vi köper produceras, ofta utanför landets gränser. Att addera alla konsumtionsutsläpp till de territoriella är inte lämpligt, då det skulle innebära att vi bokför någon annans territoriella utsläpp dubbelt. Att vidta åtgärder för att minska konsumtionsutsläppen är dock minst lika viktigt som att hålla en lokal koldioxidbudget.

De undantag som har gjorts från territoriell statistik i kommunala koldioxidbudgetar gäller följande tre sektorer: Utrikes flyg och Utrikes sjöfart. Utsläppen. Utrikes flyg beräknas utifrån svenskars tur- och returresor utomlands och Utrikes sjöfart utifrån hur mycket utländska fartyg tankar i Sverige. Utsläppen från dessa verksamheter sker förstås till största del utanför Sveriges gränser.

"},{"title":"Vad är kopplingen mellan kommunens koldioxidbudget och Parisavtalet?","text":"

Den globala koldioxidbudget, som ligger till grund för ClimateVisualizer, är en översättning av det kvalitativa språket i Parisavtalet – att hålla den globala temperaturökningen långt under 2 grader och sträva efter att den stannat vid 1,5 grader – till kvantitativa termer.

Den mängd koldioxid som utgör den globala budgeten är medlet mellan FN:s klimatpanels beräkning för att med 33-66% sannolikhet klara 1,5-gradersmålet och med 66-100% sannolikhet klara 2-gradersmålet.

Fördelningen av den globala budgeten till lokal nivå har tagit hänsyn till Parisavtalets erkännande av olika länders gemensamma men olikartade ansvar för klimatförändringarna. Rika länder har ett större ansvar för klimatförändringarna än fattiga länder såväl historiskt som resursmässigt. Rika länder har släppt ut betydligt mer koldioxid än fattiga länder historiskt och har bättre ekonomiska och infrastrukturella förutsättningar att genomföra nödvändiga omställningar. Därför behöver utsläppen minska snabbare i rika länder, som exempelvis Sverige, än i fattiga länder.

Vill du veta mer? Läs under Beräkningar och data.

","tooltip":"Lorem ipsum dolor sit amet."},{"title":"Hur skiljer sig en koldioxidbudget från andra uppsatta mål för att minska utsläppen?","text":"

De vanligast förekommande utsläppsmålen för nationer, regioner och kommuner definierar hur mycket utsläppen ska minska i procent till en viss tidpunkt givet ett visst referensår. Ett av Sveriges etappmål fastställer till exempel att utsläppen ska ha minskat med 55-63% till 2030 relativt 1990 års nivåer. Ett sådant mål säger dock inget om hur mycket vi kan släppa ut på vägen mot målet. Det vill säga, vi kan nå målet utan att begränsa våra utsläpp på det sätt dom krävs för att Parisvatalet ska efterlevas och de globala temperaturmålen uppnås.

En koldioxidbudget definierar istället den mängd koldioxid som kan släppas ut om vi vill klara de övergripande temperaturmålen. Eftersom en sådan mängd är ändlig ger den en fingervisning om hur utsläppen måste minska, år för år, för att inte budgeten ska ta slut innan utsläppen har fasats ut. På det sättet är en koldioxidbudget vetenskapligt förankrad på ett tydligare sätt än ett typiskt utsläppsreduktionsmål.

"},{"title":"Varför en koldioxidbudget snarare än en budget för alla växthusgaser?","text":"

Koldioxid är tillsammans med metan, lustgas och halokarboner (t.ex. CFC och HCFC) den antropogena gas som står för störst klimatpåverkan. Det finns flera anledningar till att endast koldioxid tas med i budgeten. Koldioxid är den antropogena växthusgas som fram tills idag har påverkat klimatet mest. Den är en stabil växthusgas som inte bryts ner. En del av våra koldioxidutsläpp tas upp i hav och växtlighet relativt snabbt, medan resterande del ackumuleras och blir kvar i atmosfären i tusentals år eller mer.

Metan är den gas som påverkar klimat näst mest, men den bryts snabbt ner i atmosfären till koldioxid och vatten. Kortlivade växthusgasers bidrag till klimatpåverkan är därför annorlunda, genom att det är den årliga utsläppsmängden, snarare än de ackumulerade utsläppen, som räknas. Att minska utsläppen av andra växthusgaser än koldioxid behöver förstås också göras.

Ovanstående är några av anledningarna till att avgränsningen för koldioxidbudgetar är just koldioxid, och inte övriga växthusgaser.

"},{"title":"Vad är en koldioxidbudget?","text":"

En global koldioxidbudget definierar den mängd koldioxid som återstår att släppa ut om den globala temperaturökningen ska hållas under en viss nivå. En lokal koldioxidbudget är en andel av den globala koldioxidbudgeten, fördelad över världen i enlighet med något antal antaganden om hur en sådan fördelning bör gå till.

Globala koldioxidbudgetar beräknas och uppdateras kontinuerligt av FN:s klimatpanel. De lokala koldioxidbudgetar som ligger till grund för ClimateVisualizer är framtagna av forskade vid Tyndall Centre och Uppsala Universitet.

"}]}